| Resultat:
1:a (klass 4/GT), 143 varv, 3tim 01min 12,718sek. Bästa varv: 1:04,584 |
| I lördags
vann vi för andra året i rad Svenska LångdistansCupens
3-timmarslopp i GT-klassen på Ring Knutstorp. Detta
efter ett tufft race mot främst BRS Motorsports i BMW M3, innan det
snabba tempot blev för hårt och BMW:n bröt med brusten
drivaxel. |
| Denna helg
hade ett lite annorlunda upplägg än vi är vana vid, utan
fredagsträning och istället ett tre timmar långt träningspass
på lördagsförmiddagen. Därefter kval och sedan race
på eftermiddagen. Med andra ord komprimerat schema och inget utrymme
för misstag eller alltför mycket test av inställningar.
Vi fick dock ner bilen på 1.03-tider relativt snabbt vilket var bland
de absolut bästa, ett stort fall framåt då vi tidigare
på säsongen annars inte riktigt hängt med varvtidsmässigt. |
 |
| Snabbaste
GT3 Cup i kvalet. Foto: M. Glantz |
| I kvalet körde
jag ett enda flygande varv med knappt varma däck, det gav 1.03,739.
Vi ansåg att det skulle räcka till för en stad bland de
första leden och parkerade bilen i tältet för att spara
på framförallt däcken till själva tävlingen.
Tiden var snabbare än Johan Sturessons pole position förra året
i Team Leaders GT3 Cup och gav oss en tredje startposition bakom Löhr/Morin
Racings supersnabba Porsche 911 GT3 RS med 1.02,747 och BRS Motorsports
BMW i pole position, nere på låga 1.01,947. Man måste
lyfta på hatten och säga att tiderna för dessa tretimmarsekipage
börjar bli klart respektingivande. Samtidigt skall man ha i bakhuvudet
att bilarna skall hålla i just tre timmar också. |
| Mårten körde det första
passet. Från läktaren syntes att det fattades lite acceleration
just i startögonblicket men han fick upp farten, hade innerspåret
in i första kurvan och hängde sedan på Löhr/Morin
Racing med Kermit Racings klass 3-Porsche I hasorna. BRS´ BMW seglade
iväg själva i ledning och hade redan efter några varv en
lucka på tre-fyra sekunder. |
| Fältet sträcktes sedan
ut långsamt i nästan 45 minuter utan direkta incidenter. Mårten
var hela tiden jämn med Hubert Bergh Motorsports ena bil som låg
bakom på fjärdeplats, ungefär sekunden ner varv efter
varv. Spänningen steg och de flesta gjorde sig redo för första
depåstoppen, vi likaså. Det märks tydligt att racen blir
allt mer heta med tätare figther och snabbare bilar på banan,
något som ställer allt större krav på oss förare
och team att undvika misstag för att placera oss bra. |
 |
| Redo att
hoppa in i bilen. Foto M. Glantz |
| Jag tog andra passet för ovanlighetens
skull. Bilen kändes bra, men däcken hade redan klart mindre bett
och gick ca sekunden långsammare än under kvalet. Detsamma gällde
för de flesta teamen i och för sig. Bäst känsla i bilen
hade jag ur Ronnie Peterson-kurvan med fullt på trean tidigt, fullt
på fyran upp mot krönet och sen ner förbi svackan mot den
skarpa vänstern som leder upp till "Idioten" (hårnålen).
Jag har nog aldrig kört en bil som gick så "gôtt" över
stora krönet, det märktes också när jag jagade de
andra GT3:orna att jag var mycket snabbare där, det gick lätt
att köra om dem på den efterföljande rakan eftersom jag
tog med mig mer fart nedför krönet. |
| Håkan tog över efter
mig, han var laddad efter att ha tjuvtränat gokart och trots helt
ny på Knutstorp direkt med i racetempot. Det tog ett litet tag innan
han hittade de "dolda" omkörningsmöjligheterna på banan,
men det gick säkert och snabbt. Till slut var vi tvungna att fylla
upp lite bränsle i tanken och passade på att sätta Mårten
i bilen. Jakten var nu het för att ta igen handikappvarven som de
långsammare klasserna hade fått innan start (4, 8 resp 11 varv
för klass 1,2 och 3). Svårast såg Kermit Racing ut att
bli som hade otrolig fart för en klass 3-bil i sin Porsche 944 Turbo. |
 |
| Håkan var i fin form, körde
som vanlig snabbt och säkert. Foto: M. Glantz |
| Mårten knappade in mer och
mer och vi började få vittring på en bra totalplacering,
vi ville ta hem en total pallplats, något som är lättare
sagt än gjort med handikappsystemet i SLC! På det 117:e varvet
dök Mårten in i depån i samband med en gulflagg och vi
gjorde ett ilsnabbt sista förarbyte. Kermit Racing ur klass 3 och
BRS ur klass 4 såg svårast ut, de andra skulle vi nog hinna
ifatt. |
| Jag fick korn
på Kermit Racing direkt på mitt utvarv och kom förbi i
slutet av startrakan på samma varv. Nu skulle jag på en halvtimme
försöka köra ifatt dem igen för att ta ikapp det sista
extra varvet klass 3-bilarna fått tilldelat sig utav handikappsystemet.
BRS låg en bra bit före och såg ut att göra ett kanonrace
så dem kunde vi bara pressa genom att hålla ett högt tempo
bakom. Det löste sig via drivaxelbrott på BMW:n (inte helt svårt
att förstå med det tuffa tempot över Knutstorps kerbs och
ojämnheter) och segern i klass 4 var mer eller mindre klar. |
 |
| Hårt
tempo, här varvas RSR Racing. Foto M. Glantz |
| Nu var det
jakten på Kermit Racing och totalsegern kvar att race:a för
och jag tog in sekund efter sekund, men tyvärr räckte det inte
fullt ut utan vi blev 29 sekunder efter i mål som totaltvåa,
men desto viktigare som klassvinnare. Lite synd att inte hinna ikapp helt
då vi gjort ett nästan idealiskt race, men Kermit stod i en
klass för sig själva i klass 3, så det är bara att
gratulera till en strong insats! |
|
| Nästa
SLC-race, på Anderstorp, lär bli otroligt jämnt med åtminstone
fem ekipage som alla har en god chans att vinna. Sen i oktober är
det finaldags med 50% extra poäng att köra om, det är då
cupen kommer att avgöras. Missa inte dessa race! |
| Passa på
att se loppet från i lördags på Ring Knutstorp i ett TV-sammandrag
på Viasat Sport i nästa vecka. |
På återseende!
/Carl |
