Längd: 2070 m
Bredd: 10-12 m
Banrekord: 55.854 s (Niclas Jönsson,
F3)
Förarkommentar (av mig själv) - Ett "hot lap" med Jeguar 87:an:
1a
Start/mål passerar man ungefär
mitt på långrakan. Då har man lagt i fyrans växel
och sitter mest och önskar att man hade ett lägre luftmotstånd
eller en större motor. Här har man också en chans att göra
en snabbkoll på vattentemp, generatorladdning och oljetryck.
Det är också ett bra test att se om motorhuvsspännena håller
måttet... På slutet av rakan ligger varvräknaren på
6300 rpm innan det är dags att gå på bromsen strax innan
75 meter från kurvan. Från strax under 200 km/h går man
ned till 4700-5000 rpm på treans växel under svag, svag högersväng.
Inbromsningen är ett mycket bra omkörningstillfälle, men
också ett ställe där många "bromsar på sig".
1b & 1c
I dubbelhögern (Ronnie Petterson-kurvan)
prickar man två apex. Det första apexet som leder in på
baksidan tar jag något sent. Det gör jag för att kunna
accelerera hårdare ur kurvan utan att tappa traction eftersom Jeguaren
är benägen att spinna på innerhjulet (ingen diffbroms+stel
bakaxel). Ut ur kurvan driftar man hela vägen ut till kerbsen på
vänster sida, samtidigt som man gör sk "feeding" på gasen
för att hålla bilen på tractiongränsen. När
kurvan börjar släppa greppet om bilen drar man in den nära
insidan till det andra apexet vid det lilla krönet (1c) så att
man får rätt spår genom vänstern i svackan.
2 & 3
Här kör man på fyrans
växel, fort och under full gas, genom vänstersvängen. Gravitationen
trycker bilen mot marken och det går att köra nästan hur
fort som helst. Sedan går det uppför mot det vida beryktade
"Krönet", en snabb högersväng som går över ett
ganska högt krön. Ett kort, men hårt och bestämt tryck
på bromsen strax innan man svänger in är allt som räcker
för att kunna gå på gas tidigt och sedan hålla fullt
nedför krönet. Den som har massor av downforce på
sin bil kan hålla tight på insidan utan bekymmer över
krönet, men för en vanlig dödlig så finns det ett
bra spår som börjar lite längre ut. Det gör att man
kör lite rakare just när asfalten drar sig nedåt igen..
4
Under full gas på fyrans växel
går man genom denna vänster. Här får man inte missa
apex, för då måste man lätta på gasen i utgången
för att hålla sig kvar på asfalten och man blir garanterat
omkörd på den korta rakan som följer.
5
Från högerkanten på
rakan går man under hård inbromsning ned till treansväxel,
svänger in och går på gas tidigt och hårt. Man sniker
kerbsen på vänster sida och prickar apex rätt tidigt. Uppförsbacken
ut ur kurvan "gör bilen tung" och håller bilen klistrad i asfalten
och detta är ett lysande tillfälle att vinna tid gentemot de
som inte fattat vad gravitationen kan hjälpa till med. Det känns
lite "läskigt" i början att sikta på räcket ute till
höger och ladda fullt, men fäste finns och man vänjer sig.
Viktigt är att man har bra balans i bilen, annars kan man få
en otrevlig överraskning här. Krönet som avslutar kurvan
kräver ibland ett litet litet gassläpp för att man inte
skall tappa fästet i bakhjulen. I vissa bilar kan man säkert
hålla kvar gasen i botten, men i en bakhjulsdriven bil riskerar man
att ställa bilen på tvären.
6 & 7
När bilen har "satt sig" igen
efter det lilla lyftet är det snart dags att bromsa för banans
långsammaste kurva, hårnålen. Här finns det ungefär
lika många teorier om vad som är snabbast som det finns förare
och bilar. Jag i Jeguaren, som har relativt mycket effekt jämfört
med traction, utnyttjar väghållningen och tar sedan ett extremt
sent apex. Jag börjar alltså längst ut till vänster
före kurvan, bromsar hårt (samtidigt som jag lägger i tvåan)
och svänger in. Sedan håller jag bilen på rätt linje
med hjälp av gasen och kommer ut ur kurvan så nära höger
sida som möjligt. Detta för att kunna gå på full
gas genom vänstern därefter, som man sniker på insidan
och sedan driftar ut ur litegrann. Denna vänster kräver att man
absolut inte missar apex om man lider av sk "power understeer", för
då måste man släppa på gasen för att inte offra
nästa kurva.
8 & 9
En snabb förflyttning till
vänsterkanten och en kort inbromsning är allt som krävs
innan man kastar in bilen i högern som leder ned till "bäcken".
Ut ur kurvan accar man till nära nog maxvarv på treans växel
(längre utväxling önskvärt) och strax därefter
är det inbromsning i nedförsbacke. Här måste man bestämma
sig för om man vill bromsa före eller efter krönet
(före är ok, på krönet medför hjullåsning
och ingen bromsning alls). Efter duger fint för mig, eftersom "sättningen"
när backen planar ut erbjuder suveränt grepp om man väljer
ett bra spår in i den lilla karusellen. Jag kör ett klassiskt
utifrån och in-spår (jag har provat ett tightare ingångsspår
som vissa använder, men det slutade med att jag gick på tvären
en stund mitt i kurvan) och ut ur karusellen (kurva 9b) tar jag ett sent
apex och håller in till höger en aning för att få
ett bra ingångsspår i den skarpa vänsterknicken före
långrakan.
10 & 11
Vänstern tar jag med ett halvsent
apex, eftersom hela kurvan lyfter upp i ett krön i utgången
som gör att man förlorar grepp fram och kan få svårt
att hålla kvar bilen på banan (om man lättar på
gas eller försöker "rycka in" nosen så är det lätt
att tappa fästet bak eftersom man sannolikt har kommit så långt
att bakhjulen lättar lite just då). Det sena apexet är
bra för man kan stämpla max tidigt och låta bilen driva
över krönet ut till kerbsen på höger sida. Man pekar
då en aning vänster jämfört med rakans riktning, men
bilen "sätter sig" snabbt efter krönet och man kan snyggt styra
in den genom den flacka högern (kurva 11). Man varvar ur trean, skickar
i fyran och passerar start/mål på ca 1.10.